FAQ |
Kalender |
2009-05-18, 17:48 | #11 | ||
|
|||
Klarade millennium-buggen
|
Om båda personerna är ungefär lika aktiva i verksamheten kanett Handelbolag vara en tänkbar lösning. Mna kan då välja att man ska ha gemensam teckningsrätt för både bolaget och bankkontot så att inte den ena parten kan skuldsätta bolaget och stcka med pengarna.
Om den ena perten är mycket mer aktiv än den andre kan man ha ett Kommanditbolag där den enen har ensam teckningsrätt och fullt ansvar (komplementär) men den andre då inte är fullt ut ansvarig (kommanditdelägare). I båda fallen bör man skriva tydliga kompanjonsavtal så alla förpliktelser och rättigheter är reglerade i förväg. Fördelen med att ha ett separat bolag för samarbeten är uppenbar eftersom det då blir klart avskiljt vad som är er gemensamma affärsverksamhet och ni givetvis är fria individer som kan ha fler samarbeten i andra bolag med andra personer, utan att dessa förväxlas. Enskild firma är en enkel form av företagande men den fungerar bäst när man är helt ensam, så fort det ska till samarbeten med andra så är det bättre att ha någon annan bolagsform som HB/KB eller allra bäst är AB. Även Enkla bolag och ekonomsik förening eller Europabolag finns ju att tillgå när det gäller samarbeten mellan flera. Det ¨år ju även att starta en idéel förening som är öppen för alla att vara med i och som är allmännyttig, med syftet att vara en företagskuvös och ställa upp med riskvilligt kapital till den som har en bra idé och vill förverkliga den i ett AB. Föreningen kan gå in med ett delägarskap och få del av eventuell avkastning längre fram. Det kan ju vara ett alternativ för de som inte själva vill skylta med ett delägarskap direkt i ett AB. De som är medlemmar i den idéella föreningen får inte direkt gynnas ekoomiskt av sitt medlemsskap. Men det finns många trix runt detta. Föreningen kan exempelvis gå in som investerare i ett AB som en medlem äger elelr starta det tillsammans med föreningen. Därmed blir det ett indirekt gynnande. Men eftersom det inte finns någon direkt lagstiftning kring idéella föreningar så är den praxis som utvecklats mycket generös. Lagen om ekonomiska föreningar är mer precis men inte direkt tillämpbar på idéella föreningar. |
||
Svara med citat |
Svara |
|
|