[Hansen88a]

Hej!

Vad kostar en anställd för arbetsgivaren utöver Lön, Arbetsgivaravgifter (31%) samt eventuellt kollektivavtal (?%)?

Hört många säga att man bör, utöver lönen, räkna med att en anställd kostar cirka 50% av vad han eller hon får i lön. Finns det någon sanning bakom det?

[kw_wasabi]

Jag tror nog att en anställd kostar minst +50% utöver den bruttolön denne har. Det är arbetsgivaravgift som du nämner, men även semesterersättning, pensionsavsättning, arbetsplatsförsäkring, ev. sjukskrivning. Sjukskrivning har jag för mig det brukar budgeteras för 4 dagar (ej karens) per år och anställd.

Jag har inte så bra koll på just detta, men det kan mycket väl vara så att man bör räkna med närmare den dubbla bruttolönen som kostnad för en anställd.

[hubbert]

Räkna du på det dubbla så har du en viss marginal, dvs 100% på lönen. Exempelvis vid en sjukskrivning kan du bli tvungen att hyra in extra personal för att klara av arbetet.

[Conny Westh]

När man har anställda så kan man inte bara räkna mmed att ha de lagstadgade arbetgivaravgifterna, man måste vara beredd att betala marknadsmässig lön och marknadsmässiga villkor i övrigt. Det i sin tur innebär vis form av friskvård (gymkort är vanligt) reseersättning för många aktiviteter i jobbet.

Du bör betala en ansenlig summa i tjänstepension det kan dock variera beroende på branch och vilket kollektivavtalsområde man är verksam inom, det kan variera från 7% av bruttolönen till 35% eller ibland mer under vissa omständigheter.

En svensk är i genomsnitt sjukskriven 4 veckor per år (män 3 veckor och kvinnor 5 veckor), detta som ett genomsnitt av hela den yrkesverrksamma befolkningen.

Arbetsgivare ska väl betala de första 14 dagarna av dessa sjukskrivningsdagar. Lämligt att budgetera med 14 dagar eller 4 veckor.

Semester är lagstadgat till 25 arbetsdagar med betald ledighet. Men när man blir 40, 50 och 60 så brukar man ofta få 5 extra dagar för varje årtionde äldre man blir. Så man kan få upp till 8 veckor i många fall.

Du bör inte räkna med att en anställd jobbar effektivt mot kund (dvs debiterbar tid) med mer än ca 1200 timmar (30 veckor) per år (som ett genomsnitt över en konjungturcykel).

Om man räknar kalendertid så personen kanske har 1760 timmar (44 veckor) som han får betalt, men bara 1200 som kan debiteras till kundspecifika projekt, 1200/1760 => brukar kallar debiteringsgrad.

Vad händer då med dessa 14 veckor som "försvinner", jo det är försäljning, "dead calls", "kundvård", representation, interna möten, utbildning, omorganisationer, utvecklingssamtal, vänlighet (hjälpa en kollega flytta skrivbordet, typ), "sociala kontakter" (det är inga maskiner man har anställda utan människor som behöver sociala kontakter för att fungera), fackliga möten, "personalärenden", administration av löner, sammanställning av tidrapportering, väntetider, övrig spilltid...

Till kostnader för en anställd har du ju alla fasta kostnader för arbetsplats, sjukvårdsförmåner, fritt kaffe till alla anställda, avgångsvederlag.... Typ 150 000 SEK/år i fasta kostander utöver löne- och lönebikostnader.

Glöm för tusan inte marknadsföringskostnaderna heller, de kan vara 5-75 procent (vanligtvid mellan 20-40) av omsättningen, beroende på vad man gör för något.

[Sundream]

Ursprungligen postat av ConnyWesth

När man har anställda så kan man inte bara räkna mmed att ha de lagstadgade arbetgivaravgifterna, man måste vara beredd att betala marknadsmässig lön och marknadsmässig avillkor i övrigt. Det i sin tur innebär vis form av friskvård (gymkort är vanligt) reseersättning för många aktiviteter i jobbet.

Du bör betala en ansenlig summa i tjänstepension det kan dock variera beroende på branch och vilket kollektivavtalsområde man är verksam inom, det kan variera från 7% av bruttolönen till 35% eller ibland mer under vissa omständigheter.

En svensk är i genomsnitt sjukskriven 4 veckor per år (män 3 veckor och kvinnor 5 veckor), detta som ett genomsnitt av hela den yrkesverrksamma befolkningen.

Arbetsgivare ska väl betala de första 14 dagarna av dessa sjukskrivningsdagar. Lämligt att budgetera med 14 dagar eller 4 veckor.

Semester är lagstadgat till 25 arbetsdagar med betald ledighet. Men när man blir 40, 50 och 60 så brukar man ofta få 5 extra dagar för varje årtionde äldre man blir. Så man kan få upp till 8 veckor i många fall.

Du bör it eräkna med att en anställd jobbar effektivt mot kund (dvs debiterbar tid) med mer än ca 1200 timmar (30 veckor) per år (som ett genomsnitt över en konjungturcykel).

Om man räknar kalendertid så personen kanske har 1760 timmar (44 veckor) som han får betalt, men bara 1200 som kan debiteras till kundspecifika projekt, 1200/1760 => brukar kallar debiteringsgrad.

Vad händer då med dessa 14 veckor som "försvinner", jo det är interna möten, utbildning, omorganisationer, utvecklingssamtal, fackliga möten, "personalärenden", administration av löner, sammanställning av tidrapportering, väntetider, övrig spilltid...

Till kostnader för en anställd har du ju alla fasta kostnader för arbetsplats, sjukvårdsförmåner, fritt kaffe till alla anställda, avgångsvederlag....

Det var en riktigt bra lista, men tyvärr sant.
Om flera nystartade eller personer som tänker starta företag kunde få in dessa kostnader i sina kalkyler från början så hade det blivit mindre konkurser m.m.

[Gustav]

Ursprungligen postat av Hansen88a

Hej!

Vad kostar en anställd för arbetsgivaren utöver Lön, Arbetsgivaravgifter (31%) samt eventuellt kollektivavtal (?%)?

Nej. Som Hubbert skriver så bör du räkna med 100 %. Men det beror naturligtvis på vad det gäller för typ av arbetsuppgifter och vem du anställer. Anställer du en ungdom så blir det tex billigare.

Men anställda är bara en kostnad i bokföringen. Hittar man bra anställda så är de i realiteten en tillgång och inte en kostnad. Det kanske inte hör till frågeställningen, men glöms allt för ofta bort.

[ztream]

Om vi nu skippar vad man kan ge sina anställda om man känner för det och istället fokuserar på kostnadsminimering vilket är optimalt när man har anställda som jobbar på ackord eller väldigt väldefinierade arbetsuppgifter, samt när de inte är fast anställda.

Arbgivaravgifterna är 31,42% på bruttolönen om personen inte är under 26 år vid årets ingång (15,49%) eller född innan 1944 (1938-44: 10,21%, född innan 1937: ingen avgift alls).

Semesterersättning kan avtalas att ingå i bruttolönen, den bör specas dock. Men är det en visstidsanställning är det inga konstigheter att speca lönen till 112kr i timmen varav 12kr är semesterersättning som betalas ut direkt på lönen och ej i efterskott.

Detta innebär alltså att en anställd i bästa fall kan kosta bruttolönen endast, men utan problem kosta så lite som 1,1549 * bruttolönen.

Sen får du såklart problem att ersätta personen vid sjukdom men ibland kan du själv gå in och täcka upp kortare perioder. Det gör jag hellre än att bajsa på mig och kalkylera för 200 förlorade arbetsveckor om året.

Alternativt bemannar du med bemanningsföretag. De brukar ta 1,5-2,3 i faktor på en motsvarande bruttolön på ditt företag. Då slipper du arbgavg och allt ansvar vid sjukdom, men du kan få en illojal retard också men då kan du alltid byta ut denne.

Sen är det väl inte optimalt för resultatet att vara en snål slavdrivare, men det är helt klart en möjlighet om man känner för det

[jonny]

Jag tror man får mindre synpunkter och arga anställda om du specar timlönen exkl semesterersättning och sedan lägger på den vid varje utbetalning för timanställda.

Det är inte heller helt ovanligt att timanställda erhåller sin semesterersättning som en klumpsumma i efterskott, vanligen utbetald i samband med februarilönen. Därmed skjuter du kostnaden till efterföljande räkenskapsår och vinner likviditet - framförallt om du har många timanställda. Nackdelen är att du faktiskt måste kunna betala ut all semesterersättning i februari.

Jag har själv föredragit att betala ut semesterersättningen månadsvis för timanställd personal. På så sätt finns ingen skuld den dag anställningen upphör.

[tartareandesire]

Ursprungligen postat av ztream

Om vi nu skippar vad man kan ge sina anställda om man känner för det och istället fokuserar på kostnadsminimering vilket är optimalt när man har anställda som jobbar på ackord eller väldigt väldefinierade arbetsuppgifter, samt när de inte är fast anställda.

Arbgivaravgifterna är 31,42% på bruttolönen om personen inte är under 26 år vid årets ingång (15,49%) eller född innan 1944 (1938-44: 10,21%, född innan 1937: ingen avgift alls).

Semesterersättning kan avtalas att ingå i bruttolönen, den bör specas dock. Men är det en visstidsanställning är det inga konstigheter att speca lönen till 112kr i timmen varav 12kr är semesterersättning som betalas ut direkt på lönen och ej i efterskott.

Detta innebär alltså att en anställd i bästa fall kan kosta bruttolönen endast, men utan problem kosta så lite som 1,1549 * bruttolönen.

Sen får du såklart problem att ersätta personen vid sjukdom men ibland kan du själv gå in och täcka upp kortare perioder. Det gör jag hellre än att bajsa på mig och kalkylera för 200 förlorade arbetsveckor om året.

Alternativt bemannar du med bemanningsföretag. De brukar ta 1,5-2,3 i faktor på en motsvarande bruttolön på ditt företag. Då slipper du arbgavg och allt ansvar vid sjukdom, men du kan få en illojal retard också men då kan du alltid byta ut denne.

Sen är det väl inte optimalt för resultatet att vara en snål slavdrivare, men det är helt klart en möjlighet om man känner för det

Visst går det att satsa stenhårt på att enbart minimera utgifterna men det är en tämligen värdelös strategi i de flesta fall. Ska man göra en vettig optimering måste man givetvis också ta hänsyn till de positiva värden som den anställda tillför. Dåliga arbetsvillkor lockar inte samma personer samtidigt som man inte ska betala onödigt mycket för mindre kvalificerat arbete. Det är ganska simpelt att göra sina beräkningar om man väljer att bortse från flera viktiga delar av ekvationen men därmed också ganska meningslöst

50-100% extra är nog en bra ungefärlig uppskattning vad gäller rena kostnader men man måste också försöka göra en uppskattning av personens värde för ditt företag nu och i framtiden eftersom detta kan skilja sig minst lika mycket som kostnaderna.

[ztream]

Nej det är inte en meningslös strategi, det är meningslöst att ta lösa siffror ur luften och komma fram till 50-100% däremot

Sen skiljer sig alla verksamheter åt och det är stor skillnad mellan olika tjänster och olika personer, men mina siffror är fakta och ett bra utgångsläge och absolut ingen motsats till att ha nöjda medarbetare som stannar länge i företaget.

Rörelser med stor personalomsättning, kort upplärningstid och kvantifierbara arbetsmoment kan mycket väl ligga på 20-40% påslag på bruttolönen med semesterersättning (jag vet för vi gör så själva).

Man kan erbjuda mycket till en anställd som inte är rent monetärt eller en kostnad:

-Frihet att jobba var man vill
-Frihet att jobba när man vill
-Frihet att jobba hur mycket man vill och med det man vill
-Möjligheten att lära sig nya saker inom ämnen man har ett intresse i.
-En bra referens
-Arbetslivserfarenhet